Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

I Sverige, så väl som i övriga världen, är samhället under ständig förändring. Detta innebär inte bara nya villkor för en innevånare i samhället, utan kraven som ställs på de konstruktioner som människan uppfört förändras ständigt. Även oförutsedda händelser såsom naturkatastrofer eller terrorism kan kräva en förändring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bära en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras på olika sätt.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Bakgrunden till mitt ämnesval grundar sig i Försvarsmaktens nya inriktning med stående förband som med kort varsel skall kunna sättas in runt om i världen och hur Försvarsmakten kan öva dessa förband.Uppsatsens syfte är att ta reda på om övning i vinterklimat ger soldater och chefer sådan erfarenhet att de bättre kan bibehålla ett högt stridsvärde i ett varmt klimat. För att svara på denna frågeställning har jag nyttjat komparation för att jämföra det kalla och varma klimatets påverkan på kroppen.För att besvara syftet med uppsatsen har jag formulerat tre frågeställningar:I vilken utsträckning är effekten av påfrestningarna, på soldatens stridsvärde, i ett kallt klimat jämförbar med den i ett varmt?Vilka åtgärder krävs på soldat- och chefsnivå för att minska klimatets påverkan på stridsvärdet?Vad krävs för att acklimatisera sig till ett kallare respektive varmare klimat?.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar ämnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begränsningar det finns med odling i staden. Målet med examensarbetet är att uppnå en större förståelse och kunskap inom detta ämne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som är under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda på hur nyckelpersoner i Malmö från de tre kategorierna; politiker, tjänstemän samt brukare ser på urban odling och dess möjligheter och begränsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmänhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar på att det finns många möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.

Hemlock och douglasgranar är inte okända släkten i Sverige, dock är det endast få arter som finns till försäljning och som används i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanställning av släktenas samtliga arter så syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. Utifrån detta förs en diskussion med målet att svara på frågan om fler arter kan vara härdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angående taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att få nya arter kan tänkas härdiga i svenskt klimat men främst att fler arter är lämpliga för användning i större utsträckning. Dock krävs provodling för att med säkerhet fastställa arternas härdighet..

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design22,5 hp, 2014.

Detta arbete är en studie i hållbar gestaltning, där de många teoretiska principer appliceras på tre mycket olika platser på jorden. Tre ekologiskt hållbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skärgård. Husen är helt olika. Vitruvius sade: "Vi måste börja med att beakta de länder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rätt. En typ av hus är lämplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.

Syftet med det här arbetet är att definiera ett antal perenner som stomme för jämtländska trädgårdar.Jämtland är ett av Sveriges 25 landskap. Det ligger i Norrland, i växtzon VI-VIII. I landskapet råder ett kallt klimat och det kommer mycket snö om vintrarna. Då en perenn vissnar ned om hösten och övervintrar med underjordiska växtdelar kan dess härdighet inte betecknas på samma sätt som för vedartade växter. Huruvida det finns perenner som är speciellt ägnade till Jämtländska trädgårdar har undersökts.Med hjälp av öppna intervjuer av trädgårdsintresserade och kunniga personer bosatta och verksamma i Jämtland samt studier av relevant litteratur har jag definierat en stomme av perenner som passar för trädgårdsodling i Jämtland.6 intervjuer har gjorts i Jämtland där Informanterna har angett perenner som de anser vara bra val för jämtländska trädgårdar.Informanternas tips har tillsammans med litteraturstudier undersökts och diskuterats.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.